söndag 21 augusti 2011

Hur får man tiden att räcka till?

Ber så hemskt mycket om ursäkt. Har bara inte hunnit med bloggen under några veckor.
Det är alltid så här vid terminsstart: Galet mycket att göra.
Tio timmars övertid på fyra dagar är långt ifrån optimalt, men vad ska man göra?

Tack och lov har jag dock varit gräsänka i en vecka så jag har inte behövt bära oket av dåligt samvete (ni vet: dålig mamma som inte hinner laga mat och dålig hustru som bara jobbar...).
Skönt.
Jag tror att familjen får åka bort den här veckan varje år framöver.

Nåja. Nog om jobb. Det kommer att hålla i sig några veckor till och sedan lugnar det ned sig. Hoppas jag.

Det är dock tråkigt att jag inte kommer ha möjlighet att åka på bokmässan trots allt. Hinner inte och har inte heller råd eftersom... vi drar utomlands i december.
Någon (!!!) fyller nämligen 40.
Japp. Tragiskt men sant.
Tröstar mig med tanken på värme, sol, sandstränder och hav (som förhoppningsvis är hajfria), god mat och god dryck. Det ska bli härligt!

Hade siktat in mig på Jonathan Franzen på bokmässan (och givetvis ville jag gå och heja på Simona Ahrnstedt), men, men...
Vad är väl en bal på slottet...



Läs det intressanta reportaget om Jonathan Franzen (en av USAs mest omtalade författare) i senaste Vi läser!

5 kommentarer:

  1. Den tiden, den tiden som ständigt gäckar en. Jag försöker att tänka positivt och glädja mig åt tiden med barnen hemma. Snart är de vuxna och lever sina egna liv. Då kommer jag ha oceaner av tid då jag kommer att sakna tiden då jag inte hade tid :)

    SvaraRadera
  2. Anneli, jag vill inte vara någon "Ior" och smula sönder dina positiva tankar... Men det där med att vi "kommer att ha oceaner av tid" då, sedan, när barnen blivit stora... Det tror jag tyvärr bara är nys.
    Sorry.

    Vi är kreativa människor. Vi kommer ALLTID att köra på full fart, och vi kommer ALLTID känna att tiden inte räcker till.

    Tror inte du det också?
    ;)

    SvaraRadera
  3. det är inte tragiskt att fylla fyrtio :)

    SvaraRadera
  4. Nej,egentligen tycker jag att det känns ganska bra, faktiskt. Lite overkligt - men bra.
    40.

    Jisses.

    (Förresten, vilket fin blogg du har, tant Hannele!)

    SvaraRadera
  5. Jag håller helt och hållet med dig. Kreativiteten tror jag kommer att uppta en mycket stor del av min dag den dagen barnen har flyttat hemmifrån. Jag kommer definitivt aldrig att vara sysslolös. Jag tänker mest på att jag kommer att sakna tiden då barnen upptog en större del av den tiden.

    SvaraRadera