Pris till sämsta romaninledning

Läste i morse att man delat ut pris till sämsta romaninledningen:

Världens sämsta inledning på en roman har korats. Årets vinnare blev litteraturprofessorn Sue Fondrie från Wisconsin som vann Bulwer-Lytton Fiction Contest med en öppningsmening som jämförde huvudpersonens tankar med slaktade sparvar.

Fondries inledning lyder: "Cheryl´s mind turned like the vanes of a wind-powered turbine, chopping her sparrow-like thoughts into bloody pieces that fell onto a growing pile of forgotten memories".

Till skillnad från "Bad sex award" tävlar författarna frivilligt om Bulwer-Lytton-priset. Sue Fondries inledning till en fiktiv roman är den kortaste vinnarmeningen i prisets 29-åriga historia. Priset har fått sitt namn efter den brittiske författaren Edward George Bulwer-Lytton som inledde sin roman Paul Clifford med orden "Det var en mörk och stormig natt".
TT Spektra

Jag måste erkänna att det finns mycket som fascinerar mig i TT:s korta notis.
Först och främst att man delar ut priser för sämsta inledningsmening och sämsta sexskildring i romaner. Vem sjutton vill vinna sådana priser?

Och visst, vi ska försöka använda metaforer och ett bildrikt språk - men att jämföra någons tankar med slaktade sparvar...
I Sues försvar måste jag dock säga att det väcker nyfikenheten hos mig. Hur går fortsättningen? Varför sparvar? Varför slaktade?

Nästa - och än mer fascinerande - tanke är: Tydligen har författaren Sue Fondries SJÄLV anmält sig som kandidat till priset!
Varför?

- I marknadsföringssyfte (typ "all publicitet är god publicitet"...)?
- Som ett roligt skämt? Något att fnittra över tillsammans med väninnorna?
- Eftersom hon njuter av att plåga sig själv?

Förmodligen har det något att göra med att hon är litteraturprofessor. Ett intressant experiment inför en kommande avhandling, kanske.
Låt oss hoppas.

Jag hoppas även att jag aldrig kommer att vinna Bulwer-Lytton-priset eller Bad sex award. ÄVEN om det ger publicitet.