lördag 16 oktober 2010

Inte i min smak


Jag har läst Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson och måste erkänna att jag inte är särskilt imponerad.
Boken har fått fantastiska recensioner i de flesta media och jag hade höga (kanske för höga) förväntningar på läsningen, men blev besviken.

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann handlar om en månadslång jakt genom Sverige med den gamle mannen Allan och några av hans nyfunna vänner som han möter under resans gång. Men boken ska också vara en resa genom 1900-talet - "den oändligt sorglöse Allan Karlssons livsresa." Här berättas hur Allan äter middag med blivande presidenten Truman och får lift med förre premiärministern Churchill. Hur han åker flodbåt med ordförande Maos unga hustru och hur han tillbringar flera månader med att vandra över Himalaya. Hur han - faktiskt - har påverkat flera av det förra seklets stora händelser i världen.

Boken har alltså två spår, dels den fantasifulla rymningen där Allan dessutom har både polis och skumma figurer jagandes efter sig, dels en berättelse om 100-åringens långa liv som varit minst sagt händelserikt.

Det hade kunnat bli en riktig höjdare men jag upplever att det blir lite för mycket skröna över det hela. Berättelsen håller ett högt tempo och man kommer aldrig riktigt ned på djupet hos karaktärerna. Trots att Allans händelserika liv rullas upp upplever jag aldrig att jag lär känna den gamle mannen. Idén påminner om filmen Forrest Gump, men når inte samma djup.

Själv tycker jag att det första spåret - själva rymningen - är det som intresserar mig mest, men även här blir gestaltningarna och karaktärsbeskrivningarna allt för ytliga. Boken lyckas aldrig fånga mig och jag skumläser stora delar.

Enda gången jag skrattar riktigt gott är när en viss skön elefantdam agerar torped (ska inte avslöja allt för mycket) men i övrigt känns skämten inte helgjutna.

Usch, jag måste ha vaknat på fel sida idag, det här känns som en riktigt elak sågning av en lovordad bok. Kanske var mitt problem att jag hade så oerhört höga förväntningar när jag läste den, förväntningar som föll till marken.
Jag vet inte.

Mitt betyg: 3/10

1 kommentar:

  1. BLÄsarStäll11 april 2011 19:04

    JAG HÅLLER MED! Det har tagit i runda slängar sju månaders till-och-från-läsande innan jag kom igenom eländet!!! Jag hoppades in i det sista att skrattsalvorna skulle infinna sig, men icke! Det enda jag kände när jag ställde in boken i hyllan var: äntligen slut!

    SvaraRadera