Respons

Sitter på lunchen och funderar på detta med respons. Hur viktig den är för att man ska orka fortsätta kämpa (med skrivandet till exempel) men också hur förvånad man kan bli över den respons man får.

På nationaldagen hade jag fått det ärofyllda uppdraget att vara kommunens nationdagstalare i kyrkan, vilket givetvis var oehört smickrande.
Inledningsvis passade jag på att skoja lite för att sedan gå över till det, i mina ögon, viktiga budskapet på nationaldagen: Tillhörighet. Vår nationaldag firar egentligen inte en historisk händelse (som man gör i exempelvis Norge och USA) utan vi firar främst vår tillhörighet och vår gemenskap.

I början av talet skojade jag om hur oklart den historiska bakgrunden kring nationaldagen egentligen är och lanserade även förslag på andra datum som kanske skulle ha minst lika stor betydelse. Exempelvis den 15:e mars då Sverige 1979 - som första land i världen - förbjöd barnaga. Sannerligen något att fira, inte sant?

Jag poängterade dock att regeringsformen som antogs den 6 juni 1809 givetvis också var viktig eftersom den gjorde slut på det gustavianska enväldet och införde maktdelningsprincipen.

Och det är här som det hela blir intressant...
Jag skojade nämligen till det lite och sa något i stil med: "Och det är ju tur att vi inte längre har kungligt envälde - med tanke på den kung vi har idag..."

Oj, oj, oj.

Det togs minsann inte väl emot, har jag fått höra så här i efterhand.
Kungen får man tydligen inte skämta om.