Hungrig, någon?

Känns härligt att kunna skriva igen. Har haft en riktigt bra dag och det känns som om historien utvecklar sig åt helt rätt håll. Som om tempot skruvas upp.
Jag gillar det.

Jag vet ju aldrig riktigt åt vilket håll det ska gå. Har inte någon färdig tanke med mitt manus utan låter det växa fram av sig själv och ofta blir jag riktigt förvånad över vad mina fingrars dans över tangenterna resulterar i. Karaktärerna och storyn tar över och jag sitter där och gapar.

När jag läste igenom dagens produktion insåg jag att jag sannerligen drivits av en specifik känsla i samband med skrivandet. Eller vad säger ni?

Hon närmade sig dörren och stannade för att betrakta glasskåpet som rymde ett exemplar av krogens meny. Smörstekt fjällröding med löjromsås, pressad potatis och buljongkokta rotfrukter samt en västerbottensostsufflé lät inte helt fel, tänkte hon. Även en mör och marinerad entrecote av äkta Herefordnöt, serverad med friterad potatis, rödvins- och vitlökssmör, baconlindad sparris och krispig sallad skulle gå ned. Hon kände suget i magen och insåg att hon inte ätit annat än moderns sötsliskiga tårta sedan frukosten. Inte konstigt att hon stod där och dreglade.