Fick en sådan fin utmärkelse igår av härliga Annika, som har bloggen Annikas litteratur- och kulturblogg (som jag varmt rekommenderar). Det var en tröst i bedrövelsen, balsam för själen, plåster på såren... You name it.
TACK!
Jag återkommer med ett inlägg senare där jag skickar "stafettpinnen" vidare. Tills dess tänker jag sitta och känna mig uppskattad. Det är så sällan man får göra det, så det är bäst att passa på.
I Paris ser jag dem överallt
12 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar