Igårkväll var maken och yngste sonen ute med kanoten igen. Trots kylan och vinden.
De paddlade iväg till ett sund och tog iland där. Ställde sig bland stenarna och började kasta med kastspön.
På andra kastet får sonen napp. Givetvis. Han har alltid varit en storfiskare...
Fisken var dock så tung och gjorde sådant motstånd att hans lilla kastspö (barnvariant) snart började ge vika.
Pappan tog raskt över och började veva in fångsten. En laxöring på över 1kg!!!
Men just som han skulle lyfta i land fisken slog den till och lossnade, landade bland stenarna och maken kastade sig efter för att försöka gripa tag i den med händerna (de hade inte någon håv med sig...).
Fisken klarade dock livhanken. Med ett slag hoppade den tillbaka ned i vattnet och simmade iväg - glad över att ha undkommit döden med en hårsmån... eller snarare en fena...?
När killarna paddlade hem igen upprepade sonen gång på gång: "Vilken upplevelse, pappa. Vilken upplevelse!"
Inte nämnvärt besviken över den förlorade fångsten, alltså.
Mormor och Alexander ute på sjön för några år sedan. Trots kylslaget väder även den gången.
(Foto: P-G Sundström)
Vikten av att hålla sina deadlines
15 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar