Perspektiv

Ibland är det nyttigt att göra en verklighetscheck.
Att justera sitt perspektiv på livet.
Idag gör jag det.
Jag påminner mig själv om att refuseringar och snö bara är en viskning i rymden.
De är ingenting. Ingenting.

Min make Niklas är präst och idag har han en tung men viktig uppgift: Han ska hålla begravning för ett litet, litet, barn.

Mina tankar finns hos den sörjande familjen.

"Ingen förstod vart Du blev av
men fast Din vagga är en grav
tror jag Du fann en öppen dörr
som barnen gör
Till rum med änglar att få se
dom lär Dig leka, ser Dig le
Åh - om jag kunde vara med!
Det är Dig jag älskar

Ingen är vackrare än Du
för Du har himmelsk klädnad nu
Du som är mammas sorg och skatt
jag ber i natt
När Du hör vita vingars sus
be att två änglar tar ditt ljus
ner till min mardröms mörka hus
Jag vill alltid älska!"

(Ur "Jag vill alltid älska" av Carola)