Måste kommentera gårdagens musikupplevelse också: Eurovision song contest.
Jag hejade på Rumänien. Tyckte även att Ukraina och Turkiet var bra. Tyskland var helt okej; en skön modern låt och en charmig 19-åring.
Men jag tror inte att någon kommer att minnas låten om fyrtio år. Förmodligen inte Lena Meyer-Landrut heller. Hon känns som en kortdistansare, en sprinter, i jämförelse med dessa båda maratonlöpare...
Tänk att vara så fantastiska efter 40 år. Att vara så älskade! Så grymma!
Trots åldern...
Att marknadsföra sin bok
13 timmar sedan
thanks for this - some music! - how many human beings have not enjoyed this music over the years - and still do
SvaraRaderaYes, they are still awsome! I started crying when i saw the concert on tv.
SvaraRaderaWellcome to my blogg btw, Marianne!
:)